
Branteviks vapen godkändes den 27 november 1979 av Riksarkivets heraldiska sektion, som beskriver vapnet så här, i ärende Dnr 289/79:
I rött fält ett ankare – med stock i form av ett långskepp i hällristningsmaner och röring i form av ett solhjul – omgivet av två stolpvis ställda, mot varandra vända sillar, allt av guld.
Initiativtagare till vapnet var Gustaf Lindgren, tidigare överintendent på Waldemarsudde och som då var sommarboende på byn. Han komponerade vapnet och genom Samhällsföreningens försorg blev det också verklighet.
Originalet målades upp av Riksarkivets heraldiska sektion i två exemplar – ett för dem och ett för Brantevik. Till en kostnad av 300 kronor. Konstnären Helge Lundström förstorade sedan upp vapnet och målade det på den sköld som finns på Sjöfartsmuseet Hoppet.
Så här beskriver Gustaf Lindgren vapnets symbolik:
Vapnet symboliserar samhället Brantevik i dess dubbla bemärkelse av såväl sjöfartsort som fiskeläge.
Det i vapnet dominerande ankaret är som bekant en känd sjöfartssymbol. Samtidigt är ankaret emellertid även symbolen för “Hoppet” och erinrar därmed också om Branteviks gamla Sjöassuransförening, som ju fick detta namn och vars lokaler nu innehåller en betydande sjöhistorisk samling från Branteviks storhetstid som sjöfartsort.
En annan påminnelse om sjöfarten och samtidigt en erinran om traktens urgamla historia är båten. Denna är i vapnet framställd enligt förebilder från de över 3000-åriga hällristningarna belägna ett par kilometer norr om Brantevik.
Båten är i vapnet sammankomponerad med ankarets ”stock”. I mitten av båten (med sina sex roddare) skjuter ankarets ”röring” upp. Denna ring – med ett däri insatt kors – symboliserar solen vid ”Den uppgående solens kust”, som Skånes ostkust här ibland kallats. Ett sådant s.k. ”solkors” återfinner man ofta å hällristningarna – ibland även i själva båtarna.
Fiskets betydelse för Brantevikk symboliseras slutligen av de två fiskarna (två upprättstående sillar) på ömse sidor om ankarets ”lägg”.
Att Brantevik fick ett eget vapen, dessutom heraldiskt korrekt, uppmärksammades av pressen. Såväl Ystads Allehanda, som Arbetet och Sydsvenska Dagbladet hade artiklar om detta. Både när det godkänts och när skölden sattes upp på Hoppet.